Plats: Malmø, Sverige
Areal: 20.000 m2
Status: Paraleltupdrag 2008

Koncept för Nya Malmö Stadium

Kontext och historia:
Pildammsstråket är Malmös största sammanhängande, grönstrukturerade område och förbinder södra delen av Malmö med centrala staden. Stråket är indelat i 4 olika gröna zoner: Pildammsparken i norr anlades 1914 i samband med Baltiska Utställningen och är Malmös största stadspark; Stadionparken och Koloniträdgården ligger i mitten och används framför allt till fritidsaktiviteter som idrott, lek, motion och hundrastning. Längst i söder ligger Krokbäcksparken som är en konstgjord terräng med idrottsbanor. Pildammsstråket är ett helt centralt fritidsområde i Malmö och är därför en viktig tillgång för stadens invånare. Den bildar en inramning för en lång rad fritidsaktiviteter, men fungerar samtidigt som en genomgångspassage för cyklister och fotgängare mellan de omgivande bostadskvarteren. En framtida fördubbling av grönstrukturen planeras i sydgående riktning.

Stadionparken är välintegrerad i det aktiva, gröna området och ingår i ett konkret lokal sammanhang för Malmö FF:s gamla fotbollsarena samt nya Malmö Stadion. Den nya arenan placeras ovanför den gamla så att deras respektive huvudingång speglar varandra, vilket skapar en öppen dialog mellan de två arenorna och deras användare. Stadiontorget utgör det dialogfält som först och främst ska fungera som entré-, uppehålls- och utgångszon för båda arenorna samt som trafikal genomfartspassage. Sammankopplingen av de två arenorna skapar en unik samlingspunkt för en lång rad aktiviteter, från olika idrottsgrenar och musikarrangemang till kongresser, konferenser och utställningar. Stadiontorget har samtidig potential att bli ett centralt stadstorg för det lokala området som kan erbjuda alternativa, sociala aktiviteter som sträcker sig över det idrottsbaserade.

Stadiontorget är en plats som varje vecka upplever enorma förändringar, toppbelastningar och avmattningar. På förmiddagen kan den vara lugn och nästan folktom och till kvällens eller helgens stora idrottsbegivenhet kan platsen myllra av liv. Det är som ebb och flod – ena ögonblicket praktfullt och intensivt, det andra öde och tomt.

KONCEPT:
Nyckelfrågor:
Hur kan man iscensätta ett stadsrum så att det kan användas både till vardag och till fest?

Stadiontorgets främsta uppgift är att skapa en spatial bearbetning som sammanknyter de två arenorna på ett funktionellt och flexibelt sätt. Vårt grepp är att låta denna sammanknytning mötas i ett sinnligt, poetiskt och upplevelseorienterat rum. Platsen ska avbalansera arenornas individuella autonomi och stå i dialektisk kontrast till de tongivande idrotts- och eventbaserade aktiviteter som i sig definierar den introverta användningen av arenorna. Medan de inre faciliteterna genererar en intensiv energi, svettdrypande sammanstötningar, abrupta rörelser och en massiv ljudnivå ska platsen utanför jämna ut intensitetsnivån och ge en sinnlig upplevelse som i högre grad fokuserar på estetisk perception, elegans, lätthet och transparent materialitet. Således kontrasterar det inre och det yttre i en dialektik mellan begivenhetsmättad överbefolkning till stilla vistelse, avkoppling och eftertanke. Rummet ska inte ha någon specifik funktionsbestämning, utan vara öppen för användning och tolkning.

Stadionplatsen ska vara ett poetiskt och berättande uppehållsrum som ändrar visuell karaktär efter tidpunkt på dagen, dygnet, veckan, året. Som en levande organism ska den överraska och förhöja estetiken genom ljussättning, skuggspel, färgvariationer och -kombinationer, vattenpartiklar och olika ljud. Platsens ljus, ljud och vatten kan programmeras i olika intervaller, så att det hela tiden sker små nyanserade förändringar som gör att man aldrig får exakt samma upplevelse. Varken den målstyrda besökaren eller den tillfälligt förbipasserande ska kunna avkoda platsens förlopp vid första ögonkastet. Framhävandet av det föränderliga och poetiska temat ska samtidigt kunna kamouflera den robusthet och slitstyrka som platsen ska kunna möta.

Inventarier:
En rad vågbrytare placeras ut på platsen och framstår som integrerade inventarier på en antropomorf skala. Vågbrytarna skjuter upp ur fundamentet som kilar. Kilarna är av varierande höjd (högst 120 cm), volymer och former och får därmed det mycket riktningsbestämda rörelseflödet att glida fram i mjuka kurvor. Vågbrytarna kan ha olika funktioner och ytor. En del kan beläggas med konstgräs eller gummi, andra utrustas med bänkar och sittytor. På kvällen belyses de olika ytorna och fungerar då i högre grad som stämningsskapande element. Vågbrytarnas placering beräknas efter ett rörelsediagram som beskriver in- och utgångsaktiviteten mellan arenorna och den tvärgående trafiken.

Belysning:
Torgets belysning har en central, visuell funktion. Den ska både vara attraktiv, lockande och trygghetsskapande, samtidig som den är divergerande och kontrastfylld. Alla ljuskällor programmeras till att kunna leverera olika stämningsscenarier och effekter som kan stimulera den förbipasserandes nyfikenhet dygnet runt. Det ska alltid finnas en ny visuell upplevelse att hämta när man korsar platsen. Den primära platsbelysningen består av höga, smala ljusmaster som är proportionerade som takrännor med en böjning i toppen. Ljusmasterna placeras ut på platsen i små underordnade klungor. På kvällen och natten framstår deras definierande belysning som både trygghets- och identitetsskapande för platsens helhet, men de kan intensifieras och utökas efter önskemål. Beroende på årstid och tid på dygnet kommer ljusmasterna att kasta långa skuggor på platsen, vilket skapar rörliga, grafiska mönster eller skuggspel på ytan. Ljussättningen är helt avgörande för det överordnade estetiska uttrycket, eftersom det kan skapa immateriella lager, transparenta rumsindelningar och effekter som tillsammans bidrar till att framhäva platsens narrativa berättelse.

Träd: Placeringen av träd står inskriven i ett underordnat beläggningsnät. Träden kan vara av sorter med olika stam- och grenstrukturer, t.ex. körsbär, ask och platan. Tack vare ’down-light’-belysningen, som blir tydligare på kvällen, kommer trädkronorna att framstå som dekorativa element som delaktiggör sig i temat för platsens visuella föränderlighet. På vintern belyser man till exempel grenstrukturerna, medan det på sommaren kan vara stammen eller löven som iscensätts.

Beläggning:
Den designade delen av platsen markeras med en fin, tvärgående linjestruktur av stålränder i beläggningen som kan liknas vid streckkoder. Stålränderna återger ljusmasternas sirlighet och rörlighet.

Konst:
På kvällen träder platsens skarpare visuella karaktär fram. Belysning av vågbrytarna i olika färger skapar ett sammanhang och en dynamik, och karaktären kan också implementeras genom tillfälliga konstverk eller installationer. En konstnär som Paul Chan kan till exempel förhöja platsens poetiska karaktär med sina silhuettbaserade, interaktiva ljusinstallationer som projekteras på väggar, restaurangens panoramiska glasfasad eller direkt ner på själva beläggningen.
Chans projektioner består av abstrakta, narrativa berättelse som genom utsmyckning kan bidra till att iscensätta och förkroppsliga platsens poetiska universum. Ljudbrunnar kan dessutom placeras ut på olika platser och programmeras att utge olika ljudscenarier. Det kan vara allt från lugnande ljud som kvittrande fåglar, kväkande grodor eller surrande bin till direkt överföring av ljuden från aktiviteterna på arenan eller helt autonoma ljudkonstinstallationer.

Temporära paviljonger:
Idén med temporära paviljonger ska ses som ett tillägg till platsens föränderliga berättelse. Paviljongerna kan vara små, mobila hus som kan användas som café, bibliotek eller juicebar eller som variabla, interaktiva konstinstallationer som kopplas till en bestämd årstid eller ett bestämt arrangemang. Paviljongerna kan också ta form av uppspända, beduinaktiga tältdukar under vilka man kan utöva tillfälliga, alternativa vardagsaktiviteter som barncirkus, mindre utomhuskonserter, lounger eller som utomhusservering en varm sommardag.

Upplevelsernas plats:
Ett levande stadsrum är en föränderlig urban möbel som hela tiden intas och används av olika människor med olika behov vid olika tidpunkter. Upplevelsen av platsen beror därför helt och hållet på användarens syfte med besöket. Oavsett om man är man en av 30 000 fotbollsåskådare som ska se Malmö FF försvara sin senaste titel, ett litet sällskap på väg till en affärsmiddag på den nya arenans restaurant eller en lokal dagmamma på utflykt med barnen så ska Stadionplatsen vara en gemensam mötesplats som tillgodoser användarnas olika önskemål, behov och vistelsefunktioner. Vi tror att det poetiska universumet i föränderlig skepnad kan uppfylla både lokala och (inter)nationella behov. Stadiontorget ska kunna profileras som ett unikt torg i Öresundsregionen.

Keywords:
Hur kan man iscensätta ett stadsrum så att det kan användas både till vardag och till fest?

Taggar: , , , , ,